Trist
Så illa är det inte men det är lite tråkigt. Här hemhemma är allt bra. Familjen mår bra och vi har det trevligt men för mig förstörs det hela lite av att jag vet att Fredrik ligger hemma och är sjuk. Först hans föräldrar och nu han. Orättvist att han inte ska få fira påsk och ha det lite trevligt när vi för en gångs skulle har lite ledigt. Imorgon ska vi fira lilla farmor som fyller 90 år på onsdag med en middag på restaurang. Då lär ju Fredrik inte kunna följa med vilket jag väldigt gärna hade velat. Tänk att farmor har fått bli så gammal, vi trodde att hon inte hade så långt kvar här under julen. Hon var väldigt anfådd vilket gjorde att hon inte alls kunde anstränga sig. Men nu har hon fått en ny medicin och helt plötsligt blev hon mycket piggare. Min starka, pigga farmor knatar på hon! Tänk om man själv har den stora turen att bli så gammal och må så bra som hon.
Framtiden
På ett sätt sitter jag och bestämmer min framtid. Den 15 april ska jag ha valt de kurser som jag vill läsa i höst, mitt första val. De första två år som jag snart har gått på Kogvet har alla kurser varit förbestämda, det har bara varit att gå dem, inget val har krävts. Nu, efter valinformationen i måndags, har det gått upp för mig att jag från och med nu håller min utbildning i mina egna händer. Jag får i princip plocka ihop den som jag vill, det jag måste göra för att få min examen är att välja en kogvetkurs, en psykologi/data och två lingvistik till men det är inget som på något sätt begränsar mig. Sen finns det självklart bara ett begränsat antal kurser att välja mellan men det är ändå jag som väljer dem och det finns möjlghet att läsa även någon annan kurs om jag skulle vilja det. Jag har bestämt mig för att hålla mig till magisterprogrammet som var det program som jag sökte till och det enda program som jag visste existerade innan jag börajde här. Möjligheten att gå ett till genom att ta ut en kandidat och sedan magister känns inte lockande för tillfället. Men valet betyder att det bara är två år kvar i tryggheten (plus halvan som jag är inne på nu). Läskigt, men jag tror ändå att det är det jag vill, att få komma ut och jobba. Förhoppnningsvis är jag redo för det då. Men det är ändå bara två år, tre terminer med självvalda kurser och sedan en magisteruppsats. Hur ska det gå för mig? Jag skulle behöva bli lite tuffare tills dess, så att jag bara kan gå ut och skaffa mig det jobbet som jag vill ha, visa vad jag kan och prestera bra! Om jag jobbar med den tanken fram tills dess så kanske jag lyckas med det, mental visualisering ska ju funka.
Slirigt värre
Skrämde upp några personer vid en busshållsplats när jag skulle cykla hem idag. Det har snöat hela dan och helt otroligt nog låg det kvar ett täcke på marken när jag skulle ta mig hem. Snön gjorde att det var väldigt slirigt och ojämt på marken så för att jag skulle kunna ta mig fram utan att riskera att ramla så fick jag ta det väldigt lugnt, ibland brukar det vara så att det funkar bättre att åka fortare men det funkade inte alls för mig den här gånge. Lagom att jag kom till den första busshållsplatsen så slirade cykeln till så mycket att den ramlade. Turligt nog var jag beredd och körde väldigt sakta så det var bara cykel som åkte i backen. Det tog dubbelt så lång tid att ta sig hem och på den tiden hann jag bli riktigt blöt om benen av den fallande snön. Men till skillnad från många andra tycker jag inte att det är så hemsk med snön utan snarare ganska mysigt, det blir så vackert ute. Det blev helt förändrat utanför fönstret.
Imorgon blir det en riktig mördardag, 10-19. Jag undrar hur jag ska klara av den, hur ska jag lyckas hålla mig fokuserad på den sista föreläsningen? Tur i alla fall att jag har en snäll pojkvän som har sett till att inte boka in något jobbpass så att han kan fixa middag till mig. Något litet att glädja sig åt. Och snart är det påsk, vilket innebär 5 dagars välbehövligt lov, förhoppningsvis behöver jag inte röra några skolgrejer då.
Året till ända
Jepp, nu har jag gjort mitt år som kassör i festeriet, igår valdes min efterträdare. Jag tycker att jag har klarat det här året väldigt bra. Jag har skött mina uppgifter som kassör på ett bra sätt och jag har klarat alla mina kurser, inget som ligger och släpar efter. En erfarenhet rikare, eller kanske två, eller några till. Jag själv som person har nog utvecklats lite, på vissa plan i alla fall. Jag är så glad över att jag blev nominerad och att jag tackade ja till nomineringen och sedan blev vald. Det har betytt mycket för mig, det senaste året har varit så roligt. Nu är det som återstår att skriva klart testamentet och lämna över och sedan bli skiftad. Sedan är jag patet.
Middag
Just nu står aubergin och tomat i ugnen och gottar till sig. Till middag blir det bönsallad. Så här vackert ser receptet ut. Jag är riktigt hungrig!
Dagen har varit lite omvänd. Jag hade inget under förmiddagen så då skrev jag lite på kassörstestamentet och tog mig en promenad. Lunch åt jag tillsammans med Fredrik när han kom hem från Campushallen och innan jag skulle iväg till Campus för att klura på KvTill-metoden han vi med tre partier yatzy. Spelet inköptes igår och det känns som om det kommer att bli välanvänt. Det var inte förrän 15 som vi hade vår föreläsning, den första i medvetandefilosofin. Mest en intro till det han ska prata om under kursen.
Nu piper det i köket, äntligen middag!
Tentan skriven
Då har man skrivit tentan i Kognitiv neuropsykologi. Jag var klar på en och en halv timme, rekord för mig tror jag. Var näst först som lämnade salen. Inte för att jag skrev otroligt lite och tyckte att det gick dåligt utan helt enkelt för jag visste vad jag kunde och det bara rann ur mig. Hur det gick är jag inte säker på, det går rykten om att Thomas vill ha väldigt långa svar. Det visar sig om mina svar räckte, men jag skrev i alla fall på alla frågor och får jag minst två poäng på varje så klarar jag tentan, vilket jag tror att jag kommer att få. Det var en skön känsla när jag klev ut ur skivningssalen, jag kände mig lugn. Sedan blev det två timmars väntan på att alla skulle bli klara så att vi kunde bege oss mot McDonalds för den numera traditionsenliga lunchen.
Nu är jag trötter. Det tar på en att kliva upp halv sju för att skriva tenta kl 8. Jag har dessutom kännt mig trött hela veckan, orkeslös. Kanske inte hyperlyckat när man ska tentaplugga men jag tycker att jag har klarat mig ganska bra ändå. Läsandet under kursens gång har gett ganska mycket. Ska försöka hålla i det i medvetandefilosofin som är nästa kurs, är den intressant så finns det i alla fall en möjlighet att det går. Var bestämd Tove, det är det som gäller!
Hopp
Ibland hoppas man på saker fastän man nästan säkert vet att det inte kommer att ske som man vill. Det är tråkigt, att bli besviken. Man går och funderar håller tummarna, men så blir det inte så som man hade velat. Men det finns nog något bra med det också. För tänk vad synisk och tråkig man skulle vara annars. Det finns ju något roligt i att hoppas också, om man gör det på rätt sätt. Jag får vara glad för det lilla, än är det inte över.
