Den här veckan har jag sovit mycket bättre, varit tröttare när jag har vaknat men lite piggare på kvällarna innan jag har åkt till jobbet. Tror att kroppen börjar vänja sig och jag börjar vänja mig vid att sova hemma. I natt fick jag köra mig älskade 38:an (och 19). Den trakt som jag körde flera månader i rad förra året. Det var riktigt härligt, allt flöt på och det gick fort, jag körde den på en timme exakt. Tror det snabbaste jag brukade köra den på var 55 min och då kunde jag boken med abbonenter utantill.

Midsommar firades på det vanliga sättet. Hemma på gården med en massa grannar och folk som man inte känner. Björkriset till stången brukar vi alltid hämta kvällen innan med traktor och släpkärra men nu hade det växt in en maskros i däcket! så vi fick ta teranon istället och lasta den full med ris. Lite trångt när vi skulle åka hem men det funkade ju det med.

Det var lika stressigt som vanligt för mig att få kransen som jag skulle ha på huvudet klar i tid och hinna med att äta och hämta upp farmor och Fredrik innan firandet började. Men fin blev den om än lite stor (som alltid). Midsommarstången blev lika charmigt sned och operfekt, precis som det skall vara. Precis som alltid dansade vi runt den. Det var ett tag för några år sedan som jag tycket att det var lite pinsamt att vara med men det har jag kommit över nu. Fast jag måste erkänna att det inte är det största nöjet. Då är det lite roligare med lekarna som vi har efter fikat och speciellt sista paret ut. Det har nog alltid varit min absoluta favorit. 

Undra vad som skulle hända med midsommarfirandet om vi och Westins skulle flytta härifrån. Skulle det försvinna helt? Eller skulle nya personer ta över det.. Även om det kan kännas lite småtöntigt att springa runt ett björk- och blomklätt kors så är det en fin tradition då hela grannskapet har möjlighet att träffas.

Nu är det bara två nätter kvar den här veckan och fem nästa vecka sedan är det semester och Kreta som gäller. Det ska bli så underbart, jag längtar så mycket. Min enda semestervecka.