I söndags läste jag ut Herta Müllers Hjärtdjur. Jag fick den i julklapp av föräldrarna och är egentligen lite rädd för nobelpristagare, även om jag har läst några som jag har gillat.

Boken var helt okej. Den handlar om några vänner i Rumänien någon gång efter andra världskriget. De skickar brev med kodord och hårstrån i kuveret för att veta om det har blivit öppnat och måste akta sig så att de inte blir tagna för att ha gjort något olämpligt. Språket och sättet som hon berättar om vännerna är lite annorlunda, en poetisk stil med slående symbolik står det på baksidan. Det kanske stämmer, men det var inget som riktigt fick mig att gå igång.